söndag 8 september 2013

Var god; icke vänd!

Jag som har gått och oroat mig för att Majken är "sen". Ja, i utvecklingen, alltså. För att hon inte vänt sig. Bara försökt från rygg till mage (men ena armen har alltid stoppat), och legat stel som en pinne väl liggande på mage, inte ens försökt rubba sig. Och det är väl inte så det ska vara? Det är väl från mage de ska vända sig först, till ryggläge? Ja oj vad jag har grubblat på detta... 

Men den 21a augusti fick jag ett sms av Niklas när jag var på jobbet. "Majken vände sig från rygg till mage nu! :D"
Och åh vad glad jag blev att han fick uppleva något "för första gången", han också.
Den vändningen var dock bara en olycka. Eller ja, inte menad, om man säger så. Och sedan dess vände hon sig aldrig mer.
Fram till i fredags. För då var det som att hon fattade grejen och rullande över på mage så fort man lade ner henne på rygg. Och sedan dess har det bara fortsatt.
Lite jobbigt kan jag tycka. Speciellt vid läggningen. För efter några minuter hör man ett ansträngande stön från en unge som inte orkar hålla upp huvudet längre. Så man får gå in och vända på henne.
Och så börjar det om igen.


Men när man ser den här gladfisen kan man ju inget annat än att le... Eller hur?

5 kommentarer:

  1. Hehe, precis så gjorde Vera också. En dag när hon var 4 mån så ba: RULL! och sen vägrade hon sova på rygg. Så sedan dess har hon sovit på mage...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, och det är ju inte så bra, egentligen... Men jag vänder bara på henne när hon ligger med ansiktet rakt ner i madrassen och det är uppenbart farligt för henne. Ligger hon med ansiktet åt sidan orkar jag inte hålla på att störa hennes sömn...
      Hoppas jag tänker rätt! :)

      Radera
    2. Nä men precis. Bvc säger dock att det är ok att de sover på mage när de kan vända huvudet från sida till sida själva och det gjorde hon, därför fick hon sova på mage. Det där känner man ju bäst själv som förälder! :)

      Radera
  2. Du tänker helt rätt Maria;-)
    Kram

    SvaraRadera