När man gråter av att söka dagisplats...

...hur ska det då bli när man måste lämna ifrån sig henne, på riktigt?!

Ja, jag undrar jag...

Men nu har vi sökt i alla fall. Som vanligt ute i sista stund.
Bevare mig väl, jag säger då det. Vilken stor tjej vi fått!

Hopp i havet!

Idag var vi några i mammagruppen till Hopp i havet.

Mycket poppis var det, full fart!

Den lilla damen visade framfötterna riktigt mycket, hon kröp till och med fram och satte sig i en främmande förälders knä! Hon som alltid varit så försynt av sig... Mäkta stolt blev jag allt!

Hon somnade skönt i vagnen efteråt kan jag säga!

Pärlad Majken.

Så. Vad har jag hållit fingrarna sysselsatta med de senaste två veckorna?

Jo, det här:

En pärlad tavla föreställandes favoritbilden på favoritungen. Kan det bli bättre?
Den mäter 70x100 cm och är tung. Mycket tyngre än vad jag trodde att den skulle bli.
Nu håller vi alla tummar att ramen håller ihop... Vi fick nämligen köra en liten nödlösning gällande upphängandet. Som vanligt.
Men några svordomar senare hänger den där!

Behöver jag säga att jag är ganska stolt?
Både för tavlan men självklart är jag mest stolt över motivet!

1åringen.

Det blev morgonmys på morgonen. Frukost och presenter.
Och senare på eftermiddagen gjorde jag en småplättstårta, dagen till ära.

Ja. En massa socker i säkert. Men så fyller man ju bara 1 år en gång.

I helgen blir det "riktigt" kalas med besök.


Tänk. 1 år har redan gått. Jag har varit mamma 1 år. Jag vet att alla säger att tiden går fort. Men är det meningen att det ska gå SÅHÄR fort?!
Det här kunde ju lika gärna ha varit förra veckan:

Älskade, älskade unge. Tänk vad du förändrat mitt liv. Kärlek. ♥

Vid frukost.

Måndagsfika.

Sämre sällskap kan man ha!

Det gulligaste.

Det är det här. Och när hon leker tittut. Och när hon kittlar mig på magen. Och...

Sneak peak!

Skoja inte. Det här är det roligaste på år och dar!

Dagen idag.

Inte mycket sker. Majken kryper omkring och stoppar verkligen allt i munnen. Idag fastnade en plastbit mellan hennes framtänder. Det var mindre poppis när den skulle tas bort.
Ja, ni hör ju. Allt bara knatar på.

Men jag har skaffat en ny hobby. Mer om det nästa inlägg...

Välkommen februari.

Du har varit efterlängtad. 

Idag när vi vaknade fick vi oss en överraskning.
Möttes av detta:

...fast med pyjamas på, då.
Det tog sin lilla tid, men efter krypning på händer + fötter i några veckor reste hon sig alltså upp.
Hurra! Säger jag till henne. Men inombords saknar jag:

 ♥