torsdag 20 juni 2013

Ett år sedan...

...mitt liv slog en kullerbytta och vände allt upp och ner. Förändringen som var som en käftsmäll men som tillslut blev till det bästa som någonsin hänt mig.

Hela den sommaren blev kaos, helt övertygad om att livet i mig var dött. Och jag minns hur jag den den 10 september grät på bussen hela vägen hem. När jag hade fått höra hjärtljuden. 150 slag i minuten slog det. Då var jag i graviditetsvecka 17 och jag kunde börja andas igen.

Graviditetstestet ligger fortfarande i badrumsskåpet. Gravidstrecket fortfarande starkare än kontrollstrecket.
 

För ett år sedan trodde jag inte att jag någonsin kunde bli lycklig.
Se så fel jag hade...

2 kommentarer:

  1. Åh, goaste du! tänk vad man oroar sig i onödan ibland, och hur livet vänder sig till det bästa. Njut av din underbara familj och jag önskar er en mysig och trevlig midsommarkväll! Jag längtar tills vi ses! <3<3<3 Kramar!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mmm, ganska dumt känns det ju såhär i efterhand! :/

      Ja, vi ses till veckan! Kram! <3

      Radera