4 år.

Idag är det 4 år sedan jag och Niklas träffades.
Han plockade blommor, som han säger är ogräs.
Men det är i alla fall det finaste ogräset jag sett! ♥

1åringen.

Det blev morgonmys på morgonen. Frukost och presenter.
Och senare på eftermiddagen gjorde jag en småplättstårta, dagen till ära.

Ja. En massa socker i säkert. Men så fyller man ju bara 1 år en gång.

I helgen blir det "riktigt" kalas med besök.


Tänk. 1 år har redan gått. Jag har varit mamma 1 år. Jag vet att alla säger att tiden går fort. Men är det meningen att det ska gå SÅHÄR fort?!
Det här kunde ju lika gärna ha varit förra veckan:

Älskade, älskade unge. Tänk vad du förändrat mitt liv. Kärlek. ♥

Fars dag!

Niklas första fars dag är nu till ända.
Det blev ett fång röda rosor, ett gulligt kort, kalsonger (istället för slips som han ändå aldrig skulle använda ju), ballonger och en middag som tog 2 timmar på sig i ugnen.
Och nu har han slocknat i soffan. Tar det som ett gott betyg!

Att vi gormade på varandra i morse när vi försökte hänga upp hallspegeln hör bara kärleken till.
För fy sjutton vad glad jag är för att jag har den tokiga mannen i mitt liv.
Och Majken kunde inte ha fått en bättre pappa. Så är det med den saken!

♥

3 år. En liten kärleksförklaring.

Idag för 3 år sedan hände det något speciellt. För exakt 3 år sedan gick jag upp lite tidigare (rättare sagt, jag valde att inte sova alls) på morgonen för att en viss Niklas hade bestämt sig för att komma och hälsa på mig. Såhär hade det sett ut när vi pratat innan dess: 

Och så kom han då. I en taxi till busstationen där jag satt och försökte få i mig kaffet jag köpt. Hans solglasögon gick sönder i vår första kram. Några dagar senare skulle ytterligare ett par gå sönder. De trampade han på när han skulle pumpa upp vår nyinskaffade gummibåt som vi hade döpt till Marianne.
Och 2 veckor senare, på en festival i Gävle, tog han modet till sig och frågade; "Är vi ihop nu?"

Tänk att 3 år gått. Och tänk vad mycket som hänt. Hade någon berättat för mig då att jag tre år senare skulle flyttat till Norge och fått barn (!) ihop med han den där tokiga i kilt (se bild)

...hade jag aldrig trott på det. Men tänk, vad bra det blev. Och som jag älskar karln!
Tack för att du står ut med mig. Pöss!

♥